Kommunstyrelsens skrivelse till regionen

 

Region Gävleborg

Box 834

801 30 Gävle

 

 

En samlad järnvägsterminal för skogliga råvaror m m av stort lokalt, regionalt och nationellt värde

 

Bakgrund

Inom bangårdsområdet i centrala Ljusdal har sedan 1988 omlastning skett av rundvirke från bil till järnväg. Verksamheten har sedan starten betecknats som temporär, men omfattningen har volymmässigt ökat markant genom åren.

 

En förutsättning vid etablerandet på platsen i centrala Ljusdal var att ett arbete för att åstadkomma en ny lokalisering skulle påbörjas. Ljusdals kommun har tillsammans med näringslivet och Banverket/Trafikverket arbetat med denna fråga, och ett antal förstudier har presenterats där alternativa platser utretts.

 

En detaljplan som skulle möjliggöra ca 6 hektar terminalyta vid Ede söder om Ljusdal antogs av kommunfullmäktige, men upphävdes av regeringen. Under arbetet med denna detaljplan framkom att det fanns ett ökande intresse från näringslivet för omlastningsmöjlighet kombinerat med annan hantering, exv flisning.

Parallellt med planarbetet för Ede påbörjades därför planering för att hitta ett alternativ som kunde erbjuda en större samlad terminal med ett öppet spår. Kommunen har via Ramböll gjort en studie av 4 olika lokaliseringsalternativ, och Trafikverket har senare gjort en förstudie angående dessa.

 

Region Gävleborg och Ljusdals kommun har därefter finansierat en utredning som utfördes genom logistiknätverket Bilof där tillgängliga volymer från skoglig verksamhet, framtida marknad för biobränsle och en möjlig terminallösning presenterades.

 

Totalt har sedan slutet av 1980-talet närmare 20 alternativa lokaliseringar för en omlastningsterminal inom Ljusdals kommun studerats. Ett antal alternativ utreds för närvarande mer ingående. De alternativ som studeras erbjuder olika förutsättningar gällande tillgängliga arealer, möjlighet att bedriva annan verksamhet än omlastning och geografisk närhet till råvaran.

 

Det alternativ som anses ge bäst möjligheter för en samlad terminal som ger utrymme för utveckling och tillväxt är beläget vid industriområdet Bränta mellan Ljusdal och Färila. Detta är även det alternativ som bedöms kräva störst investering i infrastruktur, framförallt beroende på avståndet till Norra stambanan och Trafikverkets krav på en planfri korsning vid väg 83.

 

Problem och möjligheter

I dagsläget bedrivs omlastning på flera platser inom Ljusdals kommun. Detta innebär begränsningar för verksamheternas omfattning och rationalitet.

 

 

Verksamheterna innebär problem gällande trafiksäkerhet och miljö. Den omlastning som sker vid Ljusdals bangård innebär att 10 000 virkesfordon årligen kör in i Ljusdals centrum.

 

Närheten till bostäder innebär att verksamheten inte får bedrivas nattetid. Möjligheten till lagring är begränsad, och annan verksamhet än omlastning är inte möjlig. Omlastningsverksamheten i centrala Ljusdal måste av flera anledningar flyttas till en plats utanför centrum.

 

En samlad terminallösning ger möjlighet till en mer rationell hantering, vilket innebär lägre kostnader för företagen och som i sin tur skapar utrymme för större volymer där brytpunkten för lönsamhet förskjuts och leder till fler sysselsatta. Det medför även minskad belastning på järnvägsnätet då anslutning till stambanan kan samlas till en punkt.

 

Ljusdals kommun ser ett stort värde i att en ny effektiv terminal för omlastning till järnväg kan byggas på en väl lämpad plats inom kommunen. Alternativet till att få till stånd en ny och samlad terminallösning inom Ljusdals kommun kan bli att transporterna till stor del kommer att gå hela vägen med lastbil, framförallt till mottagande industrier i Gävleområdet.

 

Samhällsekonomiska effekter

Ljusdals kommun ser en samlad terminallösning som en viktig bidragande faktor för att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar för skogsråvaruförsörjningen i landet, både när det gäller råvara till massa- och sågverksindustrin och biobränsle. Rationella och kostnadseffek¬tiva transporter är en viktig konkurrensfaktor för tillväxt och utveckling. Om inte en sådan lösning kan åstadkommas innebär detta lägre värde på skogsmark och skogsråvaror, mindre uttag ur skogsbeståndet som i sin tur innebär minskad sysselsättning och uteblivna kringeffekter av en terminalverksamhet.

 

Finansiering

I det arbete som hittills bedrivits för att hitta en terminallösning har flera olika alternativ kostnadsberäknats på en övergripande nivå. Det har konstaterats att de företag som förväntas nyttja en gemensam terminal har olika lösningar för sin logistik i dagsläget, och även olika förutsättningar vad det gäller kostnader m m. Dessa faktorer har visat sig starkt försvårande när det gäller att hitta en lösning som gör en samlad terminal intressant för samtliga parter med utgångspunkt i vilka lösningar företagen har i dagsläget och vilka terminalavgifter som kan bli aktuella. Trafikverkets hävdande av riksintressestatus för lastplatsen vid Ljusdals bangård kopplad till att endast ett företag ges möjlighet att bedriva verksamhet på platsen är en viktig fråga i sammanhanget.

 

En samlad bedömning visar på att det krävs ett betydande inslag av offentlig finansiering för att åstadkomma en terminal som gör frågan intressant för näringslivets alla aktörer.

 

Mot bakgrund av de besked som lämnades i samband med arbetet med den pågående revideringen av länsplanen har Ljusdals kommun valt att inte föra in en ny terminal som ett objekt i konkurrens med övriga stora objekt, som förutsätts ligga fast i huvudsak i enlighet med länsplan 2010-2021.

 

En terminal har en hög samhällsnyttoeffekt, och Ljusdals kommun valde i stället i yttrandena över både den nationella planen och länsplanen att föra ett alternativt resonemang om statlig finansiering. I ett längre planeringsperspektiv ser vi en stor och rationell terminal som ett mycket angeläget objekt på både regional och nationell nivå, och en sådan skall därför bedömas i konkurrens med övriga objekt.

 

Behov av en tydlig gemensam målbild

Ljusdals kommun har tidigare vid ett flertal tillfällen informerat Region Gävleborg om behovet av och arbetet med en stor och samlad terminallösning i Ljusdal. Ett antal gemensamma aktiviteter har genomförts.

 

Vi vill nu få till stånd en gemensam process baserad på samsyn i frågan om en terminals betydelse och med målsättningen att en sådan skall kunna tas med i kommande revidering av länsplanen. Kommunen arbetar tillsammans med näringslivet för att få till en gemensam bild av lämplig lokalisering, utformning, byggande och drift av en omlastningsterminal. Vi ser en aktiv medverkan från Region Gävleborg som en viktig faktor i detta sammanhang, varför en gemensam avsiktsförklaring skulle ha ett stort värde.

 

Förslag

Ljusdals kommun vill med denna skrivelse framhålla betydelsen av att vår region har en samlad bild av betydelsen av att få till stånd en stor och rationell omlastnings-terminal för de stora mängder skogsråvara som transporteras från och genom vårt län. Mot bakgrund av var skogsråvaran hämtas och hur godsflödena ser ut finns det enligt vår mening inget realistiskt alternativ till Ljusdal som plats för en sådan.

 

Vi vill därför starta ett formaliserat samarbete där Ljusdals kommun, berörda företag, Region Gävleborg och Trafikverket medverkar. En lämplig plattform för ett sådant samarbete är att en gemensam avsiktsförklaring tecknas. Den gemensamma målsättningen i detta arbete skall vara att nå en lösning som svarar mot de behov som idag är kända och där utrymme finns för en betydande expansion. Arbetet skall även innefatta en finansieringslösning, där statliga medel/länsplanen förutsätts svara för en väsentlig del.

 

Vår förhoppning är nu att regionstyrelsen beslutar uppdra till regionförbundets ansvariga tjänstemän att tillsammans med övriga parter upprätta ett förslag till gemensam avsiktsförklaring i denna för vår region angelägna fråga.

 

 

För Ljusdals kommun

 

 

 

Mellanskog har ca 1060 medlemmar inom Ljusdals kommun som tillsammans äger ca 80000 ha skog.

 

Ljusdal ligger omgivet av skog i alla riktningar och det finns sannolikt ingen plats i Sverige där förutsättningarna för en stor omlastnings-terminal är bättre än här. Det finns ett volymmässigt stort underlag för att leverera alla typer av skogsråvara och skogsprodukter från Ljusdalsregionen inklusive delar av Hudiksvalls, Bollnäs och Härjedalens kommuner. Vi ser också stor utvecklingspotential för transporter längs Atlantbanan ut till norska kusten och Atlanten för snabb och enkel vidaretransport till utomnordiska kunder.

 

En terminal måste vara öppen och hantera rundvirke, biobränsle, sågade trävaror m.m. från alla aktörer i regionen (Mellanskog, Sveaskog, Holmen Skog, Setra Group, Neova m.fl.). Den måste också ge möjlighet till beredning och lagring av flis och liknande produkter eftersom de stora värmeverken i Mälardalen inte har utrymme att lagra sina bränslen utan kräver att få leveranser ”just-in-time”. För enskilda skogsägare skulle en sådan terminal ge nya affärsmöjligheter, inte bara för biobränsle utan även för massaved och timmer.

 

Anläggningen ska vara tillgänglig även för övrig transportintensiv verksamhet. Vi ser en stor potential i transporter av produkter från övriga tillverkningsindustrier i närområdet. Processen bör komma igång snarast, med målsättningen att terminalen ska vara klar ca 2017. Trafikverket säger att det kan gå (även inom ramen för en järnvägsplan).

 

Kläppa är ett utmärkt alternativ för Trätåg. Det ger dem monopol angående rundvirke i Ljusdal och möjliggör fortsatt monopol i Sveg för biobränsle. Kommunallagen föreskriver att kommunen inte får gynna enskild part, därför måste planuppdragets utgångspunkt vara att det ska vara en öppen terminal där flera kan samlas. Kläppa medger inte hantering av biobränsle och kan inte tillgodose andra aktörers behov. Beslutet i kommunstyrelsen togs med knapp majoritet av (s), (v) och (c) d.v.s. det finns ingen bred samstämmighet bland Ljusdals folkvalda politiker, vilket är mycket viktigt vid ett beslut av den här digniteten.

 

Fortum Värme i Stockholm bygger ett nytt värmeverk som ska eldas med skogsflis. Behovet där beräknas bli minst 1 700 GWh, d.v.s. ca tre gånger Ljusdalsområdets beräknade kapacitet. Enbart den ökade aktiviteten inom biobränsleområdet beräknas ge 40-60 nya jobb, detta mot bakgrunden av redan existerande kontrakt. Dessa jobb är mycket långsiktiga och knutna till kommunen, till skillnad från jobb inom telemarketing och liknande.

 

Skogen finns här, den kommer att fortsätta växa och den går inte att flytta härifrån!

 

Vi vill uppmana ledningen för Ljusdals Kommun att ta en ny runda och noggrant tänka igenom vilka konsekvenser beslutet att förbereda Kläppa för en terminal åt Trätåg får. Vi ser stora risker i att Trätåg inte vill vara med på en öppen terminal om de investerar mångmiljonbelopp i sin egen terminal i Kläppa. Risken är då mycket stor att en öppen terminal aldrig kommer till stånd i Ljusdal och därmed går många långsiktiga arbetstillfällen förlorade.

 

Vi vill också att kommunen tar den ledande roll som krävs för att få alla aktörer att dra åt samma håll i denna för vår skogrika kommun så viktiga fråga. Det är också mycket viktigt att detta utreds förutsättningslöst och snarast får en prislapp för alla inblandade. Idag cirkulerar det alltför många rykten utan relevans.

 

 

Förtroendevalda inom Mellanljusnans skogsbruksområde, Mellanskog

 

Pär Kristofers

Magnus Ståhl

Eva Ljus-Strandberg

Katarina Olinder

Mats Bergkvist

Anna Gudmundsson-Thyrell

Lasse Rolfhamre

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © All Rights Reserved